Det finns mycket att berätta om hur resan hit såg ut. Det mesta är samlat i den här videon (klicka på texten), men nedan kommer även de stora delarna i text för den som hellre vill läsa.
Våren 2021 kommer den här gården ut till försäljning genom Landsbygdsdröm. Jag bodde då redan i närheten och blev förstås nyfiken, men befann mig inte i ett läge där jag kunde köpa något. Till hösten däremot så förändrades mitt liv radikalt och jag bestämde mig för att det nu var tid att förverkliga drömmar. Mitt i den vevan kommer gården ut på annons igen - för tro det eller ej, men den har inte blivit såld. Så jag tar direkt kontakt med Landsbygdsdröm och säger "hej, jag vill se gården"! Sagt och gjort. På visningen föll jag totalt. Men om sanningen ska fram har jag redan varit där och smygtittat mer än en gång. Så jag visste egentligen redan att det här var en gård för mig.
Om du tittar på videon i länken här ovan så finns det med klipp från visningen. Jag som redan var helt uppslukad av alla möjligheter fick inte riktigt samma respons från människor i min omgivning jag visade gården för. Medan jag energisk satt och berättade att här kan man göra det, och där kan göra det! En helt WOW känsla från min sida fick mer respons som "mmmokej" från andra. Få vågade kanske vara helt uppriktiga över min entusiasm, men jag har i efterhand förstått att där jag ser möjligheter ser andra arbete. Absolut inte från alla. Men för de som känner mig vet dom att det inte riktigt är någon idé att försöka prata mig ur något när jag redan bestämt mig.
Men även om jag redan bestämt mig så skulle fortfarande fastighetsägaren och banken säga sitt. Jag fick ett underbart ja till att köpa gården av ägaren. Banken däremot blev en helt annan historia. Till en början såg det bra ut och skulle troligen inte bli några problem. Sen hängde det upp sig på både det enda och det andra, bland annat för att fastigheten är lantbrukstaxerad och därmed gäller andra regler. Tiden gick från hösten 2021 till jul och nyår då jag vart tvungen att backa från gårdsköpet på grund av att banken sa nej. Det var ett hårt slag för mig.
Vintern fortsatte och gården kom förstås ut på ny annons. Det skar i hjärtat på mig att se den gå vidare till någon annan. Det är inte det att jag missunnar någon annan glädjen att få köpa gården, men visst gjorde det ont i mig. Resten är som taget direkt ur en saga. Gården blev ännu en gång inte såld och ägaren fick gå ner i pris och utropade istället budgivning. Utropspriset var en bra bit under vad gården först kom ut för. Med mycket pepp-talk från bland annat Robert Danielsson (också årets Landsbygdsutvecklare 2021) på Landsbydsdröm gick jag åter in i bankhärvan och försökte få ett nytt lån. Men banken fortsatte med sitt nej och jag kände mig som ett vrak. Tänk dig att få upp dina förhoppningar gång på gång, bara för att bli sparkad på mållinjen. Gården var så nära att jag nästan kunde känna nyckeln i min hand. Men nyckeln rycktes bort i sista sekund. Gång på gång.
Men envis, och kanske något dumstridig, som jag är bytte jag bank. Plötsligt fick jag ett ja. Bara sådär. Inte på mer än utropspriset men ett ja från banken var ändå ett ja. Så jag skickade in mitt bud på gården och höll andan. För jag visste att det numera fanns en annan köpare som också var väldigt intresserade av gården. Jag blev förstås överbudad. Det kändes som att bli skrattad i ansiktet och även om jag tidigare skrev att jag givetvis inte vill missunna någon annan lyckan med gården så gjorde jag nu det. Man måste få vara lite bitter när det känns som att hela livet går åt helvete. Givetvis var det inte så, men alla dessa motgångar var oerhört svåra för mig. I min värld var loppet kört en gång för alla även om tiden för budgivningen inte var slut. Så jag tittade på andra ställen, men inget kändes rätt. Vi har nu kommit fram till maj 2021. Och då kom det där underbara mailet från den andra budgivaren. Dom drar tillbaka sitt bud.
Snabbspolning fram så fick jag till slut köpa gården. Även om jag inte trodde att det var sant fören jag satt där med nyckeln i min hand och flyttlådorna innanför dörren. Det har nu gått precis över ett halvår sedan jag flyttade in på gården. Jag har nog fortfarande svårt att tro att det är sant. Jag minns mycket väl när vi skrev pappren på gården. Någonstans i mitt huvud så trodde jag att ägaren skulle säga ja eller nej på plats. Så jag var extremt nervös och troligen inte så socialt kapabel. Men slutet gott allting gott.
Det här blev inte ett så kort inlägg som jag hade tänkt. Det är svårt att sammanfatta hela gårdsköparhistorien i ett svep och det finns mycket mer att berätta om resan till Östra Hyggås, så titta gärna på videon. Där finns mycket mer information om resan hit. Jag kommer säkerligen att återkomma till många aspekter från den där tiden i kommande inlägg. Sedan inflytt har här hänt en hel del på gården. Mycket av detta finns också samlat i serien Idas Inflyttning, men kommer också i inlägg här. Delvis för att bara dokumentera för mig själv vad som händer och sker här. Ibland är det bra att kunna se tillbaka och se att där faktiskt har hänt en hel del. När man själv står mitt i smeten är det lätt att bli hemmablind.
.png){kind=logo}
